Men inte en enda gång har de stannat upp och uppskattat.

Ett sätt att lära sig mer om Sverige är att befinna sig utanför landets gränser, att se något annorlunda att ställa det kända i relation till. De senaste åren har jag bott i Kenya och Kanada, och jag har i takt med att jag lärt mig mer om de nya kulturerna lärt mig mer om min egen. Detta gäller speciellt Kanada, ett land där jobbar, betalar hyra, skatt, livsmedel och sjukhusbesök.Att komma i kontakt med ett lands sjukvård är ett effektivt sätt att lära sig mer om landet. Ofta, har jag funnit, har det inte handlat så mycket om kvaliteten som om pengar. Allt handlar alltid om pengar. I Kenya räckte det för oss wazungu, vitingar, att visa upp vår ljusa hudfärg som ett kvitto på rikedom för att få all hjälp som fanns att erbjuda. Här i Kanada har allt skötts lite hafsigt, utom betalningen; den har det minsann inte tummats på. Jag har lärt mig hur mycket det faktiskt kostar med sjukvård, och vilken lyx det är att i Sverige vandra in genom en automatisk sjukhusdörr utan att reflektera över om man har råd att vandra ut igen. Att inte behöva tänka. Här behöver jag tänka jättemycket. Idag, till exempel, sparade jag 865 dollar genom att låta bli att gå igenom en dörr på sjukhuset. Det gäller att vara vaken.

Sverige är fantastiskt land att leva i. Bekvämt, välorganiserat, effektivt, men det är inte anledning nog till att fastna där. Jag vill uppleva fler länder, lära mig nya saker. Lära om det jag redan vet. Det känns nästan som en skyldighet för den som har ett svenskt pass och möjlighet, för med vårt pass får vi fritt resa i 157 länder. För ett afghanskt pass är siffran 23.

Så stanna upp och uppskatta, era bortskämda jävlar. Och sen, res.