Kvällsseglats mitt i juni

Kvällen innan jag skulle lämna Uppsala för Trysil åkte vi ut med båten, hela familjen. Mamma, pappa, Hanna, Jack och jag. 
Jack i sin gula hoodie levererade potentiell Weekdayannonsbild efter potentiell Weekdayannonsbild.
Far såg seglig ut.
Visst?
Det var en rätt blåsig afton och vägen ut var en intensiv kryss. Slörandet tillbaka hem gick fort, vi var nästan uppe och nosade på hastighetsrekordet för vår kära lilla Maxi 77a.
Vi var tillbaka i hamnen precis i tid för att hinna till närmaste pizzeria innan stängningstid. En rätt idealisk kväll. Jag gillar verkligen min familj.

Hannas student

Jahapp. Så den 5:e juni tog den här lilla skitungen studenten, efter en sista gymnasietermin av hundratusentals wordord och hundratusentals koppar kaffe. Det var soligt och rätt kallt, och Hannas leende var så stort att hennes näsa och ögon knappt fick plats i ansiktet. Det var en väldigt fin dag.06.40. Trötta påsiga morgonansikten med ett lysande undantag (↑). Studenten var inte mer anspråksfull än att hon önskat havregrynsgröt till pre-champagnefrukost-frukost, men när vi vaknade på studentmorgonen var alla köksskåp underligt tomma på havregryn. Jag gjorde en panikutryckning till ICA och när jag kom tillbaka var studenten så här tjusig.
07.24. Vi hade sagt att vi skulle åka senast 20 över men "vääänta vänta vi har ju inte tagit nån bild av studenten!!!!!" Vi hade ett en minut långt photoshoot på parkeringsplatsen för sedan kunde avfärdstiden till champagnefrukosten inte ytterligare senareläggas.
12.15. Och sedan, när vi hade flyttat alla utemöbler och dammsugit alla lister, var det avfärdsdags för de resterande. Hanna hade fått en solrosskylt för att hon liksom är, liksom alltid har varit, vår solros. Jag tror hon fattade den här dagen.Fadern.
12.47. Mamma och Jack, Hannas pojkvän, på väg till utspringet efter att vi till slut hittat någonstans att parkera.
12.55. På plats. Man riktigt ser hur han ba lyser av stolthet.
13.24. Nämen hallå där!!
Finisarr.
13.58. Och efter en halvtimme av kramar och käkkramp dumpade vi av denna på sitt studentflak.
14.44. Tillbaka hemma för sista fix innan mottagningen. Mamma hade ägnat förmiddagen åt att överraskningsplantera solrosor i hela trädgården, och sedan sprang vi runt åt olika håll och ägnade oss åt mer och mindre viktiga saker tills vårt lilla radhus fylldes av människor. Min fotofrekvens avtog stadigt under kvällen för att tills sist helt dö ut, men det var en väldigt fin kväll minsann.
Morgonen därpå ägnades åt kaffedrickande, i mängder,
och åt presentöppnande. Festföremålet verkade belåtet.
 
Vad jag älskar dig din lilla skit.

->Uppsala

Så efter fyra dagar i Barcelona åkte Jack till England och jag till Uppsala. Från denna period har jag, uteslutande, bilder på mat.
Det var sommarvarmt och låg en konstant lukt av grillat över radhustaken. Familjen Herlitz var starkt bidragande till detta fenomen.
Bäst av allt med att vara hemma var nog ändå att hänga med denna. Det är märkligt, att jag lägger så mycket av min tid på att vara på andra platser än där hon är.
Och!! Jag köpte ju ett nytt kameraobjektiv! 35mm, min första fotoinvestering på tre år. Wow asså. Jag känner mig fortfarande helt pånyttfödd, fotar massa löjliga detaljer bara för att det är så satans kul. 
Mamma fyllde en massa år också. 
Vi gick på bio, Ladybird. Den var härlig. Feel goodig.
Mamsi<3
Jag skämde bort mig själv med lyxfrulle på lyxfrulle.
Och jag och Märtha testade vegan-Ben&Jerry för första gången. Mhhmmmmm.
En kväll gjorde pappa sina berömda hamburgare. Han får för sig det ibland, att viga en dag åt brödbakande, pommesfriterande och färsformande. Det är i regel trevliga dagar.Victoria var där.
 
Och Märtha och Hanna.
<3<3