Kategorier

Arkiv

Om mig

Elsa. 20. Tog studenten från Svenska skolan i Nairobi och hamnade på en skidresort i Klippiga bergen som ett resultat av framtidsångest och brist på bättre saker att göra. Försöker här lära mig att åka skidor, översätta min personlighet till engelska och lägga mindre pengar på varm choklad och mer pengar på hyra. Bloggens främsta målgrupp är min mormor och mitt framtida jag. Välkommen du med.

20

Så här ser hon ut, 20-åriga Elsa. Lite klokare vill jag inbilla mig, men egentligen nog ganska samma.
 
I min 20-åriga skepnad vill jag rita, måla, för att det är någonting jag mår bra av men som jag inte alls ägnar mig åt. Jag vill läsa, skön- och facklitteratur, för att försvinna iväg och för att förstå. Jag vill skriva, för att det är något så fint i att sätta ord på saker. Jag vill dricka rödvin på balkonger, för att rosé ser mycket godare ut men är alltid en besvikelse. Jag vill hitta en produkt som får mitt hår att bli strävt och voluminöst, och jag vill använda läppstift till vardags. Om jag nu skulle hamna i ett sammanhang där det passar med läppstift till vardags. Jag vill se pampig natur, gärna berg. Och jag vill vakna på morgonen och känna att jag är precis där jag vill vara.
 

Mathilda

Igår hängde jag i Mathildas etta. Hon gav mig scones och perspektiv på mina problem, sedan sträckkollade vi Skam tills vi somnade i en hög i hennes soffa.
Sedan åt vi mysfrukost och det är ju en trevlig bieffekt av min brutna arm detta, att få fylla på med massa bra häng. Är så glad över alla fina människor jag lyckats samla på mig ändå.
 
Annars rullar tillvaron på. Långsamt. Jag behärskar allt fler traditionella tvåhandssysslor såsom att skiva bröd och att knäppa byxknappar, och jag har satt mig själv i hårdträning gällande att klara mig utan smärtstillande för att förhoppningsvis kunna dricka vin imorgon. Då fyller jag nämligen år och jag skulle verkligen behöva lite vin. Har inga storslagna planer över huvud taget för jag hade ju liksom ställt in mig på pannkaksfrukost levererad av Alyssa men äsch, jag är inte riktigt någon födelsedagsmänniska ändå. Riktigt antiklimax dock att min systembolagetfödelsedag infaller på en söndag av alla dagar, men jag har ju ändå 64,1 uppskattade år kvar av alkoholinköp om jag håller mig till genomsnittet.
 
Nästa gång vi hörs är jag ett år äldre och ett år visare. Pepp.

Evening Side

Det är intressant det där, att man genom att byta plats helt kan byta person. Vissa tankar och känslor är djupt förankrade i vissa sammanhang och det är så enkelt att både glömma och att återkalla dessa. Kanske är det därför det är så befriande att byta vistelseort. I en ny stad finns inga tankar och känslor, det finns en plats men ingen person.

Och jag går på kullerstenen i gamla Sverigetankar, dricker kaffe och pratar gammalt Sverigeprat. Det känns fel, på något vis, för jag borde inte vara här egentligen. Jag är inte färdig. Och det jag vet är att när jag är där vill jag vara just där, när jag är här vill jag vara någon annanstans.

Och i ett skymningsuppsala får jag genom fönsterrutan ögonkontakt med han som ensam sitter och äter burritos, med en ögonbrynsrynka som väl skulle passa för att beskriva min sinnesstämning. Jag håller kvar blicken och kanske uppstår någon form av förståelse, kanske är det bara inbillning från min sida.

Och det är för halt för att springa till bussen och jag är dessutom för rörelseförhindrad, så jag kliver på Mjuka linjen med en något senare avgångs- och en mycket senare ankomsttid. Det luktar urin och gammal människa men för första gången uppskattar jag på riktigt den låga hastigheten och de många kringelikrokarna. Jag överdramatiserar nog min situation rätt rejält men jag känner liksom med mina medresenärspensionärer, med deras krämpor och stapplande steg. Kanske blir det så, när man ofrivilligt byter plats och person, att man överdramatiserar. Kanske blir det så, när man går från att vara hög på livet till att vara hög på smärtstillande.

Och allt är bara så himla grått just nu.