Kategorier

Arkiv

Om mig

Elsa. 20. Tog studenten från Svenska skolan i Nairobi och hamnade på en skidresort i Klippiga bergen som ett resultat av framtidsångest och brist på bättre saker att göra. Försöker här lära mig att åka skidor, översätta min personlighet till engelska och lägga mindre pengar på varm choklad och mer pengar på hyra. Bloggens främsta målgrupp är min mormor och mitt framtida jag. Välkommen du med.

82 dagar kvar

Mitt bland allt vardagsfint och vardagsfult har jag äntligen bokat min flygbiljett. Den 17 augusti sätter jag mig på planet till Kenya. Detta händer hörni.

5.


1. Fattar inte hur jag ska hinna göra allt som måste göras. Tar tag i det hela genom att få ångest. Och får lite mer ångest för att jag får ångest istället för att göra allt som måste göras.

2. Tänker väldigt mycket på framtiden, som i framtiden efter gymnasiet. Obegripligt egentligen eftersom jag har världens bästa år framför mig just nu.

3. Älskar min nässpray över allt annat.

4. Känner mig så fruktansvärt otillräcklig. Lägger för mycket tid på fel saker och för lite tid på det som faktiskt är viktigt och betyder någonting.

5. Är livrädd och så jävla taggad.

Små saker

Som att jag i måndags var på informationsmöte angående SSN. Som att jag med bultande hjärta satt i samma svettiga lokal som mina blivande fellow Kenyans och glömde bort att lyssna på all viktig information när jag drömde mig bort till vårt kommande år tillsammans.
Som att lapparna som hänger uppsatta lite här och var i skolan med information om när alla som inte kommer tillbaka i höst kan lämna in sin skåpnyckel nu plötsligt även gäller mig.
Som att jag var i receptionen och bad om en lapp för byte av studieväg. Som att hon i receptionen gav mig lappen och sa "Så du ska sluta?" och det enda vettiga svaret på den frågan var "Ja, jag ska ju det".

Såna där små saker som gör allt så verkligt.

Annars har det varit en fin vecka. Inom fjorton timmar blev Sara både arton och körkortsinnehavare och kort därefter bestämde sig Victoria för att det bästa sättet att spendera 23 kronor var att köpa en parmarulle. Kontraster. Jag har tävlat och underpresterat, dansat och överpresterat. Druckit te och hört regnet smattra mot markisen med de finaste människorna jag vet och tänkt att det ska bli svårt att lämna allt detta.