Kategorier

Arkiv

Om mig

Elsa. 20. Tog studenten från Svenska skolan i Nairobi och hamnade på en skidresort i Klippiga bergen som ett resultat av framtidsångest och brist på bättre saker att göra. Försöker här lära mig att åka skidor, översätta min personlighet till engelska och lägga mindre pengar på varm choklad och mer pengar på hyra. Bloggens främsta målgrupp är min mormor och mitt framtida jag. Välkommen du med.

Veganlissabon

Att vara vegan i Lissabon var enkelt, i alla fall baserat på det lilla hörnet av staden som vi hängde i. Under våra tre små dygn klarade vi långt ifrån av att äta oss igenom hela utbudet, men vi hann i alla fall besöka två vegetariska restauranger och en helvegansk. I mataffären trängdes ris-, mandel och sojamjölken om hyllutrymmet, och de glasstånden vi besökte hade det bra ställt på den mjölkfria fronten.Fem minuters promenad från vår lägenhet hittade vi Princesa do Castelo, där vi delade på två varmrätt och en förrätt. Den sistnämnda, nachotallrik med hummus, var lite halvtråkig men om varmrätterna har jag inte mycket ont att säga.
Ännu bättre gillade jag dock Terra, på bilderna ovanför, en bufférestaurang där det mesta var veganskt. Som i en liten oas, avskiljd från biltrafiken, satt vi där och stönade som reaktion på våra smaklökars eufori. Bäst av allt var dock vårt sista middagsställe, The Food Temple. Dit Google Mapade vi oss efter att det redan hade blivit mörkt, på trånga smala gränder som luktade middagsos. Vi kom fram till en fullsatt minilokal och insåg att vi definitivt borde ha bokat bord, men fick en varsin filt och en varsin öl och lite hängtid i trappan utanför restaurangen innan vi till slut fick komma in. Allt var veganskt och överdrivet gott (jag vet för jag åt allt) och lova mig att inte lämna Lissabon utan att ha varit där!

Supersnabb middag

Jag har kommit in i ett matlagningsflow. Det har blivit min meditation, att bära ned den stora högtalaren till köket, slå på någon podd (just nu oftast fantastiska Flora & Frida) och sedan låta kreativiteten flöda. Flänga runt mellan alla skåp och lådor och smasha ned allt som eventuellt kan tänkas passa ihop i en gryta på spisen. Höja podd-volymen för att det ska höras för allt oljefräsande och sedan paniksänka efter att kastrullen tagits av plattan. Min familj är min kritiska jury och de blir mindre och mindre förvånade när det som dyker upp på tallriken framför dem är portabellosvamp med rödvinsmarinerad kikärtsfyllning eller pesto av morotsblast från trädgården. Ibland, dock, när man kommer hem vid niotiden och ska upp åtta timmar senare är man inte jättepepp på att dra igång ett två timmar långt matlagningsprojekt. Framförallt inte om man är hungrig och irriterad på allt som inte går att äta. Därför ger jag er här min bästa snabbmat, med huvudbeståndsdelar som är bra att bunkra upp med och förvara i frysen. Färdig på sisådär fem minuter.
Tror jag har nämnt den tidigare men vill ändå slå ett slag för FINDUS FRYSTA FALAFEL. Alla borde ha minst en påse i sin frys. Stek i olivolja tillsammans med något spännande som kanske finns i kylen, till exempel lök, zucchini eller någon svamp. Under tiden, kör ned ett fryst pitabröd i brödrosten. Fixa fram någon grönsak medan brödet rostas (till exempel tomat, gurka eller groddar), kör ned allt i brödet och toppa med något med såskonsistens och flingsalt. Avnjut i soffan framför ett avsnitt av New Girl.

Istället för pitabröd är det också gott att äta FINDUS FRYSTA FALAFEL (låter som om jag är sponsrad, I WISH) med couscous. Couscous är min nyblivna kolhydratfavorit, av den enkla anledningen att det enda som krävs i kategori tillagning är att koka upp vatten i vattenkokare, hälla över couscousen och blanda runt litegrann. Klart!

Jakten på den perfekta frukosten (3)

Hittade ett recept i buffé som beskrevs som glass men kanske är mer mot smoothiehållet. Gjordes genom att mixa fryst banan och mango, babyspenat, avokado och havregurt. Detta åt jag med müsli och blåbär. Och med en röra av lök, purjolök, vitlök, ruccola, soltorkade tomater och cashewnötter som funkade bra på mackan. Mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm