Kategorier

Arkiv

Om mig

Elsa. 20. Tog studenten från Svenska skolan i Nairobi och hamnade på en skidresort i Klippiga bergen som ett resultat av framtidsångest och brist på bättre saker att göra. Försöker här lära mig att åka skidor, översätta min personlighet till engelska och lägga mindre pengar på varm choklad och mer pengar på hyra. Bloggens främsta målgrupp är min mormor och mitt framtida jag. Välkommen du med.

Dag 14

Har kommit in i någon slags konstig rytm där jag vaknar innan mitt alarm och sen går runt och är astrött större delen av dagen. Åtgärdade detta genom att först sova lite på historielektionen och sen gå hem och lägga mig och sova hela håltimmen därefter. Bästa SSN-livet <3 
Denna bild är den enda jag tagit idag. På den syns en av mina dagliga hållpunkter, dvs ligga och stirra upp i skolsyster Evas tak. Två dagar innan jag åkte till Kenya var jag ute och joggade och ramlade (på seriöst världens största sten, förstår verkligen inte hur jag kunde missa den) och fick ett sår på knät som inte riktigt vill läka. Detta sår är nu världshistoriens mest ompysslade sår som får daglig undersökning. Tycker att det borde köra igång ihopläkandet nu för jag börjar bli lite trött på att duscha med plastpåse och inte ha fått inviga poolen än. Hoppas verkligen det har läkt till helgen när vi ska till Hell's Gate, då ska vi nämligen bada i varma källor och det vill jag ej missa.

Sen idag innan middagen var det dags för den första FOTBOLLSTRÄNINGEN. Jag trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle anmäla mig till ett fotbollslag but here I am. Visst att det är modigt att flytta till Kenya men det här är fan det stördaste jag någonsin gjort.
Bilden har Elin tagit. Nu är det läxis så man kanske ska passa på å va lite produktiv.

Liksom på låtsas

Vi är här men vi är inte här. Vi bor på vårt internat som ligger i Kenya, men vi är inte i Kenya. Inte ens när vi är i Kenya är vi i Kenya, det är litegrann på låtsas. Vi hör inte hemma här, smälter inte in.

Vi lever i en liten svensk bubbla här på internatet. Vi umgås med svenska människor, äter svensk mat, får känna svensk trygghet. Utanför murarna är allt så annorlunda men vi har svårt att märka det för vår bubbla följer med oss vart vi än går. Vi är inte kenyaner, det kan vi inte lura i någon. Allt är så olika för dem och oss och vi förstår inte riktigt än.

Jag hoppas att våran bubbla börjar spricka snart. Så vi får vara här på riktigt, verkligen lära känna detta åh så fina land. Kanske försvinner den aldrig riktigt helt, kanske kommer vi alltid vara här på låtsas.
Så här ser det ut just nu i vår lilla låtsasvärld.

Hint


(Pyntar med lite Hannabilder för att detta inlägg inte ska bli det tråkigaste någonsin)

Min adress är
Elsa Herlitz 
Swedish school
P.O. Box 21324-00505
Nairobi Kenya.

Jag tycker om att få post.