Hej Elsa! Tack för en underbar blogg. Jag har under typ två års tid velat åka till SSN och det är verkligen allt jag kan tänka på. Det enda problemet är mina föräldrar. De är väldigt tveksamma till att låta mig åka eftersom det är lite risky business på vissa ställen där. Så i nuläget får jag inte åka. Siktar dock på trean fortfarande och gör powerpoints hit och dit. Har du något tips på hur man kan övertyga dem att det är säkert där nere?
Kram<33
Säkerheten är någonting som många föräldrar hakar upp sig på, och visst kan tveksamheten vara befogad. Nairobi är en farlig stad, men mycket tror jag att rädslan grundar sig i att Kenya är någonting främmande och annorlunda, någonting avlägset och okänt. Det finns många farliga platser som genomsnittssvensken inte drar sig för att åka till, som har en kultur mer lik vår.
På Svenska skolan i Nairobi är säkerheten hög. Personalen hålls konstant uppdaterad om det rådande läget och reglerna regleras efter situationen. Reglerna är alltid lite för hårda än tvärt om, så hårda att man nästan känner sig begränsad. Om någonting skulle hända en SSN-elev skulle det vara extremt dåligt för skolans anseende och det är en anledning till att det verkligen inte tummas på säkerhetsprinciperna. Man rör sig inte utomhus efter mörkrets inbrott och det finns platser man får och inte får befinna sig på. Man får inte använda sig av lokaltrafiken och man måste berätta var man är, och det finns ett straffsystem med utegångsförbud för alla regelbrott. Detta tar självfallet bort en del av upplevelsen men skolan anser begränsningarna nödvändiga, och jag skulle säga att ett skolår på Svenska skolan i Nairobi är minst lika säker som vilken semesterresa som helst.