Idag var dagen då jag för första gången lämnade internatet ensam. Sedan i måndags är vi tillåtna att gå till Impala, gymmet på andra sidan gatan, på egen hand och detta utnyttjade jag under dagens håltimme. Det kändes så bra på något vis, att för en gångs skull få göra något utan att behöva vara beroende av någon annan. Jag sprang mina varv längs den leriga rundbanan och sen gick jag hem igen. Inte mer med det, men ändå ett stort steg.

Idag var dagen då Tilde efter en rad dåliga idéer på halloweenoutfits kläckte ur sig en lite mer gångbar. Det hela färdigställdes i och med en runda på Toi, förmodligen för ca dubbla priset en vanare förhandlare skulle ha lyckats pruta sig till. Men ändå.

Idag var dagen då första koppen lösviktste inmundigades och mina smaklökar grät glädjetårar.

Idag var dagen då korridor elva efter en längre tid utan internet återigen fick nätkontakt! Hallelujah. Hade glömt den fantastiska känslan av fem ifyllda wifi-pluppar.

Idag var dagen då vi under större delen av läxis satt och stirrade in i olika datorskärmar som visade diverse olika siffror. Jag svor över den dåliga internetkontakten och skrek glädjetjut om vartannat. Det hela slutade dock bra och i sommar ska vi på EMMABODA!!!! Min spontana reaktion på detta: iihhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!

Om jag var low igår är jag jävligt high nu. Livet är nog lite för bra för att vara sant.