”JACKJACKJACKJACK”

Skrek jag så det hördes genom hans ljudisolerande hörlurar.

Solen.

Vi cyklade i två minuter och sedan var vi i Hågadalen. Det var snö på marken och bet till i kinderna. Pulkaåkarna hade intagit Kung Björns hög och var i full färd med att sopa bort inte bara det knappt halvcentimetertjocka snötäcket utan även underliggande gräslager. Kvar blev en ruschkana av lera.

Vi slog oss ned på en sten och åt våra tunnbrödrullar, jag hyperventilerade för att ta upp så mycket D-vitamin som möjligt för så funkar det väl? Sedan gick vi tillbaka genom skogen och cyklade två minuter hem.

Vi har flyttat. Till en betongklump som är så ful att den drar blickarna till sig, men som 86 trappsteg upp har en lägenhet som har blivit hemma. Vi bor i höjd med tallkronorna, kajorna, och två minuters cykeltur bort ligger Skogen.

Mycket annat har hänt också.

Kanske berättar jag om det någon gång.