Elsa Herlitz - Igår och imorgon

Igår och imorgon

Igår, innan dagen hade blivit eftermiddag, var himlen blå, helt blå, så när som på ett brinnande eldklot någonstans mitt i. Sedan, i samma takt som minutvisaren på väggen ovanför min IKEA-soffa kämpade sig varv efter varv runt urtavlan, fläckades det blåa av fler och fler vita partier. När det senare blivit kväll var allt gult roa och lila.
Jag satt på övervåningen av ett fik, där i glappet mellan dag och eftermiddag, mellan blått och vitfläckigt. Helväggen med fönster skapade dramatiska skuggor och jag drack sojalatte för lika mycket som för sju limpor av frukostbrödet jag brukar köpa.
 
Imorgon åker jag till Uppsala. Jag hade en vecka i mitt schema som var helt blank, och i samma veva hade SJ rabatt på höstresor. 
 
Jag ser fram emot denna Uppsalavecka, mycket. Jag känner mig nära på ett annat sätt, nu när jag är borta, och jag längtar efter sådana jag ofta tar för givet. Ibland är det svårt att se det fina på allt för nära håll, men nu, här bortifrån, riktigt glittrar det om min hemstad. Jag längtar efter sådant jag längtar bort ifrån när det heter vardag, och det här omkringflackandet lär mig vad som är allra finast.
Jag längtar också efter att åka tåg. Många brukar säga så, att de längtar efter att åka tåg. De är nog, tågresorna, den stressade, alltid effektive 10-talsmänniskans ultimata sysselsättning. Att göra ingenting och samtidigt vara på väg. Att få saker gjorda och samtidigt göra ingenting. Det där lilla andrummet, som vi så illa behöver, i listig transportmedelsförklädnad. En garanterad paus. Och jag är väl inget undantag, egentligen, fastän jag här borta blivit rätt bra på att göra ingenting utan att få saker gjorda.
 
Hoppas att morgondagshimlen är fin att titta på.
Anonym

håller 100% med om det med tåg. det är så mysigt och jag tror mkt ligger i det som du säger att man gör någonting samtidigt som man inte gör det. fina bilder! kram


anna

oj ej meningen att vara anonym haha