Kategorier

Arkiv

Om mig

Elsa. 20. Tog studenten från Svenska skolan i Nairobi och hamnade på en skidresort i Klippiga bergen som ett resultat av framtidsångest och brist på bättre saker att göra. Försöker här lära mig att åka skidor, översätta min personlighet till engelska och lägga mindre pengar på varm choklad och mer pengar på hyra. Bloggens främsta målgrupp är min mormor och mitt framtida jag. Välkommen du med.

Fredag på fikagatan

Idag har jag haft en förmiddag rätt representativ för hela min Sverigevistelse. Den började med ett sjukgymnastbesök där jag fick lyfta mina armar och beröm. Det är det bästa med att ha brutit armen: det krävs så lite för att få beröm. Som på flyget tillbaka till Kanada, när flygvärdinnorna såg så innerligt imponerade ut bara för att jag klarade av att äta upp min mat. Detta fastän merparten av mina kikärtsbiffar låg i smulor på filten framför mig.
 
 
Sedan var det dags för förmiddagsfika, med denna. Har aldrig riktigt förmiddagsfikat förut, men detta har det blivit ändring på nu när Victoria bara jobbar eftermiddagar och jag inte jobbar alls. Jag gillar att förmiddagsfika. Jag gör mig bra bland alla tanter i det lugna tempot, och det finns alltid ett fönsterbord ledigt.
 
 
Idag hade vi nummer tre i raden av de bokmöten som verkligen blivit min tillvaros höjdpunkt. Mötena har fortgått i ett par veckor nu och upplägget är att vi synkläser valda stycken ur en bok som vi sedan konverserar ganska fritt kring. Valet har fallit på 'A Manual for Cleaning Women' som är en novellsamling av Lucia Berlin. Hennes texter är fulla av känslor och iakttagelser uttryckta i ett läckert rakt på-språk och det var länge sedan jag hade en så häftig läsupplevelse. Rekommenderas!
 
 
När det var jobbdags för Vickan var det fikadags för mig. Igen. Denna gång 30 meter längre ned på gatan jag redan befann mig på, med hon ovan. Mycket nöjd med detta bekväma dagsupplägg. Vi fyllde på med nachos, rabarbertårta och livsuppdateringar.
 
 
Avrundade med semelätande. Tycker att jag lyckats rätt bra med timingen för min Sverigevistelse när allt kommer omkring; prickade både tidpunkten för semelfyllda fikamontrar OCH tidpunkten för min favorit-Uppsalabutiks utförsäljning. Bam.
 
Så klart sög det ju rätt hårt att åka hem från Kanada, att tvingas avbryta en tillvaro man kommit att älska, men jag har ändå haft det jävligt fint här i Sverige omständigheterna till trots. Jag skulle tröttna på detta liv om jag fastnade i det för länge men denna månad har faktiskt varit rätt maxad. Och det är ju alltid härligt, när man åker någonstans.
 
Att det gör lite ont att säga hejdå.