Jag har haft en fantastisk förmiddag. F-a-n-t-a-s-t-i-s-k. Har så smått börjat åka lite skidor igen men idag var första dagen då jag kände att jag verkligen var tillbaka på berget. Jag tar det lugnt i backarna men kompenserar genom att vara en offensiv fikare, och det är så härligt att bara uppleva alla runtomkringsaker igen. Åka lift, till exempel. Det är så härligt att åka lift. Här är min dag:
Mathilda och Markus, i toppstugan under dagens första fika. Som ägde rum efter ett enda genomfört åk.
Linnea.
Från liften såg vi motljussiluetter och snösprutsmoln över ett underlag som blev mindre och mindre manchester, och vid ett tillfälle började jag gråta för att allt bara var så fint. På vägen ned tog vi många utsiktstittarpauser, som en naturlig följd av vår omgivning. Titta ba.
Kort efter fika nummer ett var det dags för fika nummer två. Riktigt nöjd med vårt dagsupplägg. Aldrig i mitt liv har väl spring rolls smakat så bra.
Jag och Mackan.
På vägen ned svängde vi förbi platsen jag för en och en halv månad sedan lämnade i släde med bruten arm. Den var flackare än jag mindes den. Som ni ser var det det en orädd Elsa som återvände.
Nä hörni, livet va. Jag gillar det som fan.